Bomber och granater!*#!!*#&%¤!
Nu ni alla badvakter, banditer, lattepappor och övriga lösaktiga vänner, nu har ni Kapten Tonie Haddock tillbaka här igen och nu tänker jag minsann tråka ut er hela bunten och vrida näsan av en och annan av er med. Det ryker krutrök ur öronen på mej idag.
Det är så för belsebubb att min dataapparat har trillat av pinn och skärmen har dött. Därför har ni sluppit mej i några dar. Men nu kunde jag inte hålla mej undan längre, var tvungen att tjyva åt mej Tintins datamaskin ett tag.
Men oroa er inte, badvakter och vänner om det nu finns några kvar det är inte er jag är förbannad på.
Till saken! Anfäkta och anamma!
Även jag har hört talas om våra eminenta borgarråd, dom som alltså råder över borgarna tror dom visst att det betyder, BORGARRÅD.
Två av de mindre nogräknade och småslippriga råden har korsat min väg. Det råkar vara kuturborgarrådet Madde Sjöstedt och sportborgarrådet Madeleineart Sjöstedt.
Jag läste i nån murvelblaska att dessa två unga förtjusande damer brukar ta sin morgonsskönhets promenad längs Hornsgatan, då dom kinesar nån stans på södra malmen, till stadshuset på Kungsholmen.
Tänkte mej då att eftersom jag ändå var vid Mariatorget för att inventera Whiskeyförådet där, så kunde jag passa på att flirta lite med sötnosarna Snöstedt.
Sagt och gjort, jag stötte på dem vid puckeln och jag föstod fört då att dom två damerna på något sätt och vis var en och samma person. Men att hon har delat på sig för att... inte vet jag, förvirra och sjabla till det lite extra omkring sig.
På något vis, ja rent av fullt ut, bortsett från hattarna, tyckte jag att hon talade och betedde sig som mina två "bekanta" Dupontarna.
Hon pratade hela tiden i mun på sig själv. Så för att bringa lite ordning bjöd jag den ena tösen på ett glas Whiskey som ni vet att jag brukar dra till med. Men kan ni tänka er, hon slet åt sig hela pavan och slukade den som i ett nafs!
Jag tänkte att då får jag väl snacka lite med den andra av dem då istället. Och kan ni tänka er, hon sa att hon alltid sett upp till mig och sa att hon såg mej som en far, ja rent av en landsfader.
Och jag sa, nä vänta lite nu Madeleinart eller va det nu var du heter. Om det nu är du som är sportborgarråd, för det måste det vara, för självklart är det kulturborgarrådet som snor åt sig whiskey på det där viset, Ja då kan ju du och hänga med mej ut till Aspudden en sväng och kolla in vårt badhus, ja rent av ta en kallbastu och ett torrbad med mej i baren där. För jag gillar det där stället, tänkte ta mej ett turkiskt whiskeybad där till vintern.
Men tyvärr mina vänner och badvakter inte hade hon tid med det idag inte. Hon fick attans bråttom till stadshuset och justera ett protokoll som sportnämnden hade slarvat bort men som hon plötsligt fick en ingivelse om att det låg i kulturborgarrådets leksakslåda.
Så tyvärr får vi inte se systrarna eller om dom nu var samma person, Bovner var nån annan, kan inte fan hålla reda på alle tjejer som svansar omkring en, jo Slöstedt var det visst.
Men hon ville i alla fall framföra sina gratulationer och säga att det var väldigt vad många gulliga barn ni hade samlat omkring er i Aspudden. - inte trodde jag att det fanns barn där ute!
Om ett par dagar har Kapten en ny dataapparat och efter det så lovas det lite kortare och eventuellt något begripligare textinlägg.
Men jag lovar inte att jag håller vad jag lovar. Jag gör som dom i stadshuset. Jag jer tusan i vad ni tycker
Nu ni alla badvakter, banditer, lattepappor och övriga lösaktiga vänner, nu har ni Kapten Tonie Haddock tillbaka här igen och nu tänker jag minsann tråka ut er hela bunten och vrida näsan av en och annan av er med. Det ryker krutrök ur öronen på mej idag.
Det är så för belsebubb att min dataapparat har trillat av pinn och skärmen har dött. Därför har ni sluppit mej i några dar. Men nu kunde jag inte hålla mej undan längre, var tvungen att tjyva åt mej Tintins datamaskin ett tag.
Men oroa er inte, badvakter och vänner om det nu finns några kvar det är inte er jag är förbannad på.
Till saken! Anfäkta och anamma!
Även jag har hört talas om våra eminenta borgarråd, dom som alltså råder över borgarna tror dom visst att det betyder, BORGARRÅD.
Två av de mindre nogräknade och småslippriga råden har korsat min väg. Det råkar vara kuturborgarrådet Madde Sjöstedt och sportborgarrådet Madeleineart Sjöstedt.
Jag läste i nån murvelblaska att dessa två unga förtjusande damer brukar ta sin morgonsskönhets promenad längs Hornsgatan, då dom kinesar nån stans på södra malmen, till stadshuset på Kungsholmen.
Tänkte mej då att eftersom jag ändå var vid Mariatorget för att inventera Whiskeyförådet där, så kunde jag passa på att flirta lite med sötnosarna Snöstedt.
Sagt och gjort, jag stötte på dem vid puckeln och jag föstod fört då att dom två damerna på något sätt och vis var en och samma person. Men att hon har delat på sig för att... inte vet jag, förvirra och sjabla till det lite extra omkring sig.
På något vis, ja rent av fullt ut, bortsett från hattarna, tyckte jag att hon talade och betedde sig som mina två "bekanta" Dupontarna.
Hon pratade hela tiden i mun på sig själv. Så för att bringa lite ordning bjöd jag den ena tösen på ett glas Whiskey som ni vet att jag brukar dra till med. Men kan ni tänka er, hon slet åt sig hela pavan och slukade den som i ett nafs!
Jag tänkte att då får jag väl snacka lite med den andra av dem då istället. Och kan ni tänka er, hon sa att hon alltid sett upp till mig och sa att hon såg mej som en far, ja rent av en landsfader.
Och jag sa, nä vänta lite nu Madeleinart eller va det nu var du heter. Om det nu är du som är sportborgarråd, för det måste det vara, för självklart är det kulturborgarrådet som snor åt sig whiskey på det där viset, Ja då kan ju du och hänga med mej ut till Aspudden en sväng och kolla in vårt badhus, ja rent av ta en kallbastu och ett torrbad med mej i baren där. För jag gillar det där stället, tänkte ta mej ett turkiskt whiskeybad där till vintern.
Men tyvärr mina vänner och badvakter inte hade hon tid med det idag inte. Hon fick attans bråttom till stadshuset och justera ett protokoll som sportnämnden hade slarvat bort men som hon plötsligt fick en ingivelse om att det låg i kulturborgarrådets leksakslåda.
Så tyvärr får vi inte se systrarna eller om dom nu var samma person, Bovner var nån annan, kan inte fan hålla reda på alle tjejer som svansar omkring en, jo Slöstedt var det visst.
Men hon ville i alla fall framföra sina gratulationer och säga att det var väldigt vad många gulliga barn ni hade samlat omkring er i Aspudden. - inte trodde jag att det fanns barn där ute!
Om ett par dagar har Kapten en ny dataapparat och efter det så lovas det lite kortare och eventuellt något begripligare textinlägg.
Men jag lovar inte att jag håller vad jag lovar. Jag gör som dom i stadshuset. Jag jer tusan i vad ni tycker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar